Kärlekens Mirakel

Jag vet ej om jag ska börja detta inlägg med att skratta eller grina. Som vanligt har yrpannan Madelen varit framme och denna gång vart jag så less på mig själv att jag hade kunnat börja grinat, hade jag inte stått mitt i stan så hade jag satt mig ner o bölat!

Jag gick i GOD tid hemmifrån för att slippa stressa,  jag gick dit jag skulle........men NÄ finns ingen gata som heter såhär, ingen port ingeting förutom en jävla trappa och massa folk. Ringer mamma så hon kan kolla vad gatan verkligen hette, och ta fram en kart beskrivning. Undertiden går jag in i 2 butiker för att kolla om de visste vart gatan fanns. NÄ INGEN vet vart den ligger. Och älskade stackars mamma fick ta emot mina utbrott, att hon dessutom varken är bra på stavning eller internet gjorde att min irritation vart 1000 gånger värre. FÖRLÅT MAMMA!!! Efter mycket om och men så hittade jag dit (helt fel ställe där jag var först) Men så klart låser dem dörren 5min innan kursen börjar så nä var bara att gå hem fint:(

FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAANNNNNNNNNN. Så yogan var säkert jätte bra, kom ju inte ens dit. SKIT!

jag mailade och förklarade och hon sa att det var ingen fara, dock blir ju denna gång förbrukad iaf! Men man ska int egråta över spild mjölk, även omo jag var väldigt nära. Så på måndag gör vi ett nytt försök!